Föräldradagar.

Personligen tycker jag att det är himla knepigt att förstå systemet och hur man får mest ut av det. Det är nästan så att man måste uppleva det med ett barn, innan man börjar förstå. Jag är väldigt glad för ett tips jag fick; det bästa tipset var att spara så många dagar som man bara kan. Dagarna är trevliga att ha när man vill vara extra ledig med barnet senare. Lite längre semester. Extra dagar vid jul och nyår. Extra ledigt när som helst!

Första målningen.

Dottern var inte ens född än, när jag hittade tipset om "målarfärg" för dom minsta. 

Hon var ungefär 9 månader när jag köpte
- en canvastavla,
- spraylack,
- filmjölk och
- karamellfärg.

Filmjölk med lite karamellfärg blev barnvänlig målarfärg. Inte lika vänlig mot kläderna, så dottern fick ha på sig en pyjamas som det inte var så noga med. Jag placerade canvastavlan och några små skålar med färg framför henne - sedan var det fritt skapande som gällde!

När färgen torkat sprayades tavlan med några lager lack. Vi har några andra tavlor, också målade med filmjölksfärg, som aldrig blivit sprayade men dom är fortfarande ok. Luktar inte konstigt heller.

Sommarpresent till förskolepersonalen.

Imorgon är terminens sista dag på förskolan (eller dagis, som vi säger i hemlighet) för dottern och vi vill tacka personalen; det är tre fröknar och städerskan.

Vi vill inte ge någonting dyrt, som personalen i värsta fall inte ens vill ha.

Förra sommaren köpte vi körsbärstomatplantor i fina krukor. Men i år blir det någonting dottern gjort själv. Jag beställde porslinstuschar och köpte några enkla skålar. Dottern på snart 3 år har målat (som hon även älskar att göra på förskolan, varje dag tar vi hem en bunt med teckningar) skålarna och dom har bränts i ugnen. Nu behöver vi bara komma på vad vi ska fylla skålarna med. Jordgubbar? Godis, känns tråkigt med håller sig kanske bäst? Allt inslaget i lite cellofan gör presenten lite mer festlig.

Ingen kemikaliesprängd babyolja i vårt badrumsskåp!

Allt började med att en gammal klasskompis la upp en bild på några hårvårdsflaskor på Facebook med kommentaren ”Mitt hår har aldrig varit så här fint!”. Det meddelandet fastnade i mina tankar och efter några månader var jag tvungen att googla efter mer information. Jag hade aldrig tidigare reflekterat över vad jag tvättade håret med och masserade in i hårbotten, eller vad jag smörjde mitt största organ- huden - med. Men efter några minuters googlande började jag få upp ögonen för alla onödiga kemikalier jag matade men kropp med!

Babyoljorna (Natusan och Barnängen) som vi hade hemma anvädes aldrig mer efter den dagen. Istället inhandlades kokosolja, som idag används till mycket i vårt hem. Kokosoljan doftar gott och gör huden mjuk. Jag brukar lösa ut några teskedar kokosolja, som är i fast form i rumstemperatur, i lite varmt vatten innan jag häller över det i badkaret. Kokosolja fungerar även bra som massageolja.

Resepotta - Potette.

Vi var i behov av en liten och smidig potta som vi skulle kunna ha med oss överallt och som gick snabbt att plocka fram. Det blev en Potette och vi har varit väldigt nöjda.

Man viker upp benen på pottan och trär på en plastpåse när pottan behövs. När det är dags att tömma pottan knyter man ihop påsen och slänger den. Snabbt och enkelt!

Vi har använt vår potta ute i naturen, i bilen (bagageutrymmet i en Volvo V70), hemma hos andra innan I ville använda toalettstolen, på flygplan (placerad på toalettlocket) och på alla andra ställen som vi råkat vara på när nöden gjort sig påmind. Pottan kan även användas som toasits, men personligen tycker jag att den är lite för ostabil för det.

Det säljs speciella påsar till pottan, men det går minst lika bra med vanliga plastpåsar som man kan lägga lite toalettpapper i om man vill.

Vi köpte vår Potette på Babyproffsen i Halmstad men den går att hitta på flera ställen, bland annat på nätet.

Potträning.

Potträning kanske är fel ord, då pottan blev en lika naturlig del av livet som tallriken som maten läggs på, glaset som mjölken dricks ur och sängen som är till för att sova i redan från början. I minns inget annat.

Jag tog fram pottan för första gången när I var 6 månader och hade börjat kunna sitta själv. Mest för att för skojs skull se hur det skulle gå. Eftersom det är lättast att uträtta sina behov efter att man ätit, väntade jag tills I hade fått i sig lite mat innan jag placerade henne på pottan (hållandes under hennes armarna för att hon inte skulle tippa åt något håll). Bättre hade det inte kunnat gå – hon bajsade! Det var som om hon förstod att det var mycket trevligare att göra nummer två på pottan, och slippa kletet i blöjan, eftersom efter den dagen har hon bajsat i blöjan endast när hon var sjuk (urinvägsinfektion vid ett års ålder gjorde att hon inte ville sitta på pottan eftersom det gjorde ont). Det är inte så att jag lärde mig att tolka hennes signaler för när det var dags, utan jag satte henne på pottan flera gånger under dagen.

När I var 1,5 år började hon på förskolan. Redan då användes blöjan bara för ”ifall” – på dagis och när tillgången till toalett/potta var dålig. Hemma sprang hon utan byxor och kunde sätta sig på pottan så fort hon kände för det. På förskolan sattes hon på pottan fasta tider – under förmiddagen och efter att hon hade sovit middag. Hon pratade inte, men kunde visa att det var dags för pottan genom att börja dra i byxorna. Även om I’s blöja var näst intill alltid torr, hade personalen svårt att lita på henne eftersom dom inte var vana vid att så små barn kunde hålla sig. Men när I var 22 månader fick vi ta hem resterande blöjor från förskolan!

Då hade vi redan på försök börjat skippa nattblöjan också. Det gick bra ett tag med efter några veckor hände det olyckor flera nätter  i rad. Då tog vi en paus, för att vi alla skulle få sova en hel natt utan kläd- och lakanbyten. Men när blöjan hade varit torr i en veckas tid tog vi upp försöket igen. Sedan 2 år och 4 månaders ålder är hon helt blöjfri.